Ibland hittar man saker som berör oerhört mycket, världen är förstås full med livsöden som skulle beröra om man fick chansen att höra dem. Det här berörde mig:
Om man vill läsa mer har Randy Pausch en hemsida på Carnegie-Mellon. Om man vill titta på hela föreläsningen finns den på Google Video.
2007-09-29
2007-09-28
Vill Du Ha Din Frihet Får Du Ta Den - Måns Ivarsson
Det blir bara en kort notis om Måns Ivarssons bok om Ulf Lundell, måste hinna med lite andra saker idag också. Den förtjänar mer, men nu blir det som det blir och det får vara bra med det.
Förutsättningen är att man gillar och är intresserad av Lundell, annars kan man spendera sin tid på bättre sätt.
Boken är verkligen en biografi i sin fulla mening, den beskriver Ulfs liv från vaggan till idag och över sina 1000 sidor i tre delar verkar den få med det mesta. Den är bra skriven och kan absolut kallas lättläst på ett positivt sätt.
De få problem jag har med boken (böckerna?) är bland annat att jag som följt Lundell ganska intensivt redan läst det mesta i olika tidningar tidigare. Den innehåller inte mycket nytt och det är verkligen ingen The Dirt. I ärlighetens namn kanske man inte kan skriva en The Dirt om Lundell, men gamarna får inte sitt lystmäte tillfredsställt i den här boken. Det kan man hävda är en bra sak naturligtvis.
Jag skulle dock önskat lite mindre respekt för huvudpersonen, det är bara vid några få tillfällen som Ivarsson själv skriver att han blir irriterad på Lundell; annars är det mer en bok skrivet av ett fan för andra fans. Den bekräftar mycket och överraskar lite, kan man kanske formulera det som.
Fast... det är en bra bok så se till att läsa den.
Förutsättningen är att man gillar och är intresserad av Lundell, annars kan man spendera sin tid på bättre sätt.
Boken är verkligen en biografi i sin fulla mening, den beskriver Ulfs liv från vaggan till idag och över sina 1000 sidor i tre delar verkar den få med det mesta. Den är bra skriven och kan absolut kallas lättläst på ett positivt sätt.
De få problem jag har med boken (böckerna?) är bland annat att jag som följt Lundell ganska intensivt redan läst det mesta i olika tidningar tidigare. Den innehåller inte mycket nytt och det är verkligen ingen The Dirt. I ärlighetens namn kanske man inte kan skriva en The Dirt om Lundell, men gamarna får inte sitt lystmäte tillfredsställt i den här boken. Det kan man hävda är en bra sak naturligtvis.
Jag skulle dock önskat lite mindre respekt för huvudpersonen, det är bara vid några få tillfällen som Ivarsson själv skriver att han blir irriterad på Lundell; annars är det mer en bok skrivet av ett fan för andra fans. Den bekräftar mycket och överraskar lite, kan man kanske formulera det som.
Fast... det är en bra bok så se till att läsa den.
Alkoholism och fetma - sjukdomar?
Det verkar vara etablerat inom sjukvården idag att man ser på alkoholism och fetma som sjukdomar. Jag skall inte påstå att jag är särskilt kunnig inom området alkoholism och jag har heller ingen större erfarenhet av alkoholism i min närhet. Jag har däremot varit fet.
Jag har inga problem med att inse att det är lättare för vissa att bli alkoholister eller bli feta. Livet är inte rättvist, på samma sätt som att vissa är mer intelligenta eller har andra talanger. Människor har predispositioner, helt enkelt.
Mitt problem är att jag tycker att man med en diagnos tar bort det personliga ansvaret för fetman eller alkoholismen. Om man blir allvarligt sjuk får man i allmänhet förlita sig på en läkare för att bli frisk. Patienten kan göra vissa saker rätt eller fel, men generellt så är det läkarens behandling som gör den stora skillnaden. Det är läkaren som bär ansvaret.
I fallen ovan så tycker jag dock att det måste finnas ett personligt ansvar som är större än i till exempel en cancerbehandling. När någon är fet har denne någon gång valt att äta felaktigt och har kanske valt att inte motionera på samma sätt som en alkoholist har valt att dricka. Det finns självklart ett stort antal omständigheter som har lett till att personen gjort ett felaktigt val, men det borde fortfarande inte betyda att det personliga ansvaret helt försvinner.
Nej, jag är inte intresserad av att skuldbelägga någon, men jag tänker heller inte acceptera människor som inte försöker förändra sin situation.
Allt ovan är förenklingar av en komplex verklighet, det medges. Vad jag är ute efter är bara att försöka etablera att alla människor har ett ansvar för sin egen situation.
Jag har inga problem med att inse att det är lättare för vissa att bli alkoholister eller bli feta. Livet är inte rättvist, på samma sätt som att vissa är mer intelligenta eller har andra talanger. Människor har predispositioner, helt enkelt.
Mitt problem är att jag tycker att man med en diagnos tar bort det personliga ansvaret för fetman eller alkoholismen. Om man blir allvarligt sjuk får man i allmänhet förlita sig på en läkare för att bli frisk. Patienten kan göra vissa saker rätt eller fel, men generellt så är det läkarens behandling som gör den stora skillnaden. Det är läkaren som bär ansvaret.
I fallen ovan så tycker jag dock att det måste finnas ett personligt ansvar som är större än i till exempel en cancerbehandling. När någon är fet har denne någon gång valt att äta felaktigt och har kanske valt att inte motionera på samma sätt som en alkoholist har valt att dricka. Det finns självklart ett stort antal omständigheter som har lett till att personen gjort ett felaktigt val, men det borde fortfarande inte betyda att det personliga ansvaret helt försvinner.
Nej, jag är inte intresserad av att skuldbelägga någon, men jag tänker heller inte acceptera människor som inte försöker förändra sin situation.
Allt ovan är förenklingar av en komplex verklighet, det medges. Vad jag är ute efter är bara att försöka etablera att alla människor har ett ansvar för sin egen situation.
2007-09-27
Gillberg - Kärfve
Jag satt och slötittade lite i tidningen Journalisten på nätet igår, snubblade över Kjell Häglunds krönika som var intressant för att den handlar om saker som svenska medier inte skriver om, bland annat tar han upp Gillberg-affären:
Artikeln i British Medical Journal kan man läsa på deras hemsida vilket rekommenderas. Missa inte heller att läsa alla de långa och välformulerade kommentarer som skrivits. Om man vill läsa äldre artiklar som BMJ skrivit om Gillberg finns det även möjlighet till det. Om man vill ha en objektiv, så vitt jag kan bedöma, sammanfattning finns det en artikel ur DN publicerad på nätet. Notera att artikeln är skriven innan Gillbergs arbetskamrater valde att förstöra sitt källmaterial hellre än att lämna ut det till Eva Kärfve.
Två ytterligare länkar:
Historien är intressant ur många synvinklar. Det är nog inte en överdrift att påstå att en utomstående knappast kan bedöma vem som har rätt eller fel, hur väljer man då sida? Vem har rätt, om någon?
Ett varningstecken för mig är att Eva Kärfve onekligen deltagit i en konferens anordnad av Scientologikyrkan, oavsett om hon gjort det som officiell talare eller ej. Den enda anledningen till att göra det, som verkar vettig för mig, är om man håller på och forskar kring tokstollar. Det är lite som att besöka en förintelseförnernekar-konferens, om du inte är där för att studera deltagarna så får du nog förvänta dig en smula guilt by association.
Det är intressant att om jag förstår det rätt så hade situationen aldrig uppkommit i ett annat land utan beror på offentlighetsprincipen i Sverige. All forskning som betalas med offentliga medel blir offentligt på samma sätt som att alla dokument inom kommuner och stat är offentliga (förutsatt att de inte blir aktivt klassade som hemliga). Detta gäller då även källmaterial. Jag förstår på något sätt vikten av tillgång till källmaterialet om man skall granska validiteten i någons forskning, men det blir lite skrämmande för deltagarna i studierna när vem som helst kan begära ut källmaterialet. Det kan inte riktigt ha varit tanken med offentlighetsprincipen, tycker man.
Sidospår: ett annat problem med offentlighetsprincip är för övrigt att den leder till att man låter bli att dokumentera saker som man inte vill skall bli offentliga så frågan är hur mycket öppenhet den egentligen ger? Den ger åtminstone oss en uppfattning om att vi är öppna och i Sverige är det ofta lite bra som the real thing.
Det är inte möjligt för att mig att i detalj förstå eller redogöra för hela den här affären, jag har heller inte varken energin eller tiden till det. Jag tycker dock att det är något som luktar illa i Eva Kärvfes resonemang och uttryckssätt. Jag är van vid att forskare i allmänhet uttrycker sig i väldigt strikta termer och håller en debatt på en vetenskaplig grund. Hennes texter (och bok) är fyllda med väldigt starka uttryck och generaliseringar. Ett citat ur en recension som för övrigt är väldigt Kärfve-positiv kan sammanfatta hela situationen:
Det är inte bara lite tragiskt.
Samma sak med medicinjournalistiken. Det har gått en månad sedan British Medical Journal i en huvudfeature skrev sanningen om den svenska sociologen Eva Kärfves hatkampanj mot läkaren Christopher Gillberg – och inte en rad i svenska medier, som annars frossat i den Kärfve-regisserade ”Gillbergaffären”.
Artikeln i British Medical Journal kan man läsa på deras hemsida vilket rekommenderas. Missa inte heller att läsa alla de långa och välformulerade kommentarer som skrivits. Om man vill läsa äldre artiklar som BMJ skrivit om Gillberg finns det även möjlighet till det. Om man vill ha en objektiv, så vitt jag kan bedöma, sammanfattning finns det en artikel ur DN publicerad på nätet. Notera att artikeln är skriven innan Gillbergs arbetskamrater valde att förstöra sitt källmaterial hellre än att lämna ut det till Eva Kärfve.
Två ytterligare länkar:
Historien är intressant ur många synvinklar. Det är nog inte en överdrift att påstå att en utomstående knappast kan bedöma vem som har rätt eller fel, hur väljer man då sida? Vem har rätt, om någon?
Ett varningstecken för mig är att Eva Kärfve onekligen deltagit i en konferens anordnad av Scientologikyrkan, oavsett om hon gjort det som officiell talare eller ej. Den enda anledningen till att göra det, som verkar vettig för mig, är om man håller på och forskar kring tokstollar. Det är lite som att besöka en förintelseförnernekar-konferens, om du inte är där för att studera deltagarna så får du nog förvänta dig en smula guilt by association.
Det är intressant att om jag förstår det rätt så hade situationen aldrig uppkommit i ett annat land utan beror på offentlighetsprincipen i Sverige. All forskning som betalas med offentliga medel blir offentligt på samma sätt som att alla dokument inom kommuner och stat är offentliga (förutsatt att de inte blir aktivt klassade som hemliga). Detta gäller då även källmaterial. Jag förstår på något sätt vikten av tillgång till källmaterialet om man skall granska validiteten i någons forskning, men det blir lite skrämmande för deltagarna i studierna när vem som helst kan begära ut källmaterialet. Det kan inte riktigt ha varit tanken med offentlighetsprincipen, tycker man.
Sidospår: ett annat problem med offentlighetsprincip är för övrigt att den leder till att man låter bli att dokumentera saker som man inte vill skall bli offentliga så frågan är hur mycket öppenhet den egentligen ger? Den ger åtminstone oss en uppfattning om att vi är öppna och i Sverige är det ofta lite bra som the real thing.
Det är inte möjligt för att mig att i detalj förstå eller redogöra för hela den här affären, jag har heller inte varken energin eller tiden till det. Jag tycker dock att det är något som luktar illa i Eva Kärvfes resonemang och uttryckssätt. Jag är van vid att forskare i allmänhet uttrycker sig i väldigt strikta termer och håller en debatt på en vetenskaplig grund. Hennes texter (och bok) är fyllda med väldigt starka uttryck och generaliseringar. Ett citat ur en recension som för övrigt är väldigt Kärfve-positiv kan sammanfatta hela situationen:
Kärfve, som är docent i sociologi vid Lunds universitet, argumenterar på ett upprört sätt och sticker knappast under stol med att hennes avsikt är att svartmåla en medicinsk trend, som hon avskyr hjärtligt.
Det är inte bara lite tragiskt.
2007-09-26
Ni satsar ingenting
Carin Jämtin, oppositionsborgarråd i Stockholm, skriver på DN Debatt idag om Socialdemokraternas skuggbudget. Det är visserligen inte hon som skrivit rubriken, men man måste älska uttrycket "Vi satsar 421 miljoner mer än alliansen på skolorna". Dels för att de naturligtvis inte satsar någonting, de har inte makten, dels för att det inte är deras pengar de eventuellt skulle satsa. Det är inte mina pengar heller, jag bor inte i Stockholm, men rimligtvis har Carin Jämtin och hennes partikamrater inte betalat 421M i skatt.
Bakgrunden är självklart någon slags fokusundersökning som visar att Stockholmarna tycker att skolan borde prioriteras högre. Om vi är riktigt förutsägbara så var det till och med så att den frågan hade mycket högre prioritering för Stockholmarna än den näst-viktigaste frågan, annars hade debattartikeln innehållet två saker. Självklart är också att detta inte är den budget de hade lagt fram om de varit vid makten. Det är mycket enklare att bedriva politik i opposition vilket vår borgerliga regering lärt sig det senaste året. Ja, det är väl för övrigt Vänsterpartiets hela affärsidé?
Är inte slutsatsen man borde dra att det kanske vore bättre att försöka hjälpa familjerna med deras ekonomiska och sociala förhållanden? Jag menar, även om du sätter läppstift på en gris så är det fortfarande en gris. Det hjälper kanske inte att laga med tejp och plåster i skoländan av problemet om man inte avhjälper problemet vid roten? Man skulle vidare kunna hävda att borgarnas fokus på att sätta folk i arbete och låta folk behålla en större andel av sin lön hjälper till med detta.
Vad är det här löftet värt?
Jag kan lova alla Stockholmaren vad som helst, det är en totalt meningslös övning. Det är billigt och lite löjligt.
Bakgrunden är självklart någon slags fokusundersökning som visar att Stockholmarna tycker att skolan borde prioriteras högre. Om vi är riktigt förutsägbara så var det till och med så att den frågan hade mycket högre prioritering för Stockholmarna än den näst-viktigaste frågan, annars hade debattartikeln innehållet två saker. Självklart är också att detta inte är den budget de hade lagt fram om de varit vid makten. Det är mycket enklare att bedriva politik i opposition vilket vår borgerliga regering lärt sig det senaste året. Ja, det är väl för övrigt Vänsterpartiets hela affärsidé?
I vissa av Stockholms skolor når inte ens 50 procent av eleverna godkända resultat. En delförklaring ligger i familjers sociala och ekonomiska förhållanden. För att stärka kvaliteten i dessa skolor behöver resurserna öka mer just hit.
Är inte slutsatsen man borde dra att det kanske vore bättre att försöka hjälpa familjerna med deras ekonomiska och sociala förhållanden? Jag menar, även om du sätter läppstift på en gris så är det fortfarande en gris. Det hjälper kanske inte att laga med tejp och plåster i skoländan av problemet om man inte avhjälper problemet vid roten? Man skulle vidare kunna hävda att borgarnas fokus på att sätta folk i arbete och låta folk behålla en större andel av sin lön hjälper till med detta.
Vad är det här löftet värt?
Varje krona moderaterna vill sänka skatten med 2008 vill vi lägga på skolan. Det är vårt löfte till stockholmarna.
Jag kan lova alla Stockholmaren vad som helst, det är en totalt meningslös övning. Det är billigt och lite löjligt.
Charles Barkley
Jag håller med om alla Reggie Millers invändningar mot Spurs försvarsstrategi, men herregud vad cool Charles Barkley är. Kan man bli mer säker på sig själv, trodde någon i byggnaden att han skulle missa det skottet?
Hittat via TrueHoop.
Hittat via TrueHoop.
2007-09-25
Sjunde Gradens Helvete
I sjunde gradens helvete
där Carola och Runar återförenas för evigt
är Tears for Fears husband
och Aftonbladet det enda som finns att läsa
Om jag blundar, försvinner ni? Om ni försvinner blir världen sämre? Vad tillför ni? Varför orkar ni gå upp på morgnarna? Skäms era barn?
Håller precis på att läsa Måns Ivarssons inte alls dumma biografi över Ulf Lundell vilket möjligtvis påverkar mitt värderingssystem. Om inte annat har den fått mig att vilja skriva mer, man måste ge den gode Ulf att han är ohyggligt produktiv. Fascinerande.
där Carola och Runar återförenas för evigt
är Tears for Fears husband
och Aftonbladet det enda som finns att läsa
Om jag blundar, försvinner ni? Om ni försvinner blir världen sämre? Vad tillför ni? Varför orkar ni gå upp på morgnarna? Skäms era barn?
Håller precis på att läsa Måns Ivarssons inte alls dumma biografi över Ulf Lundell vilket möjligtvis påverkar mitt värderingssystem. Om inte annat har den fått mig att vilja skriva mer, man måste ge den gode Ulf att han är ohyggligt produktiv. Fascinerande.
2007-09-20
Jag har tappat kausalitetsordningen
Är det jag själv som tänker ut saker eller läser jag bara Hanne Kjöllers kolumner och bestämmer mig för att tänka likadant? Oklart.
Jag är trött på människor som bestämt sig för att berätta för andra vad de skall tro och tycka. Religiös tro är något högst personligt och jag respekterar alla som får ut något av det även om jag själv inte längre delar religion med någon. Det är fullständigt acceptabelt att tro saker utan att kunna bevisa dem, det är fullständigt oacceptabelt att pådyvla denna tro som universell sanning på andra.
Jag är trött på människor som bestämt sig för att berätta för andra vad de skall tro och tycka. Religiös tro är något högst personligt och jag respekterar alla som får ut något av det även om jag själv inte längre delar religion med någon. Det är fullständigt acceptabelt att tro saker utan att kunna bevisa dem, det är fullständigt oacceptabelt att pådyvla denna tro som universell sanning på andra.
Huvudvärk, Johan Rheborg och Tina Leijonberg
Har haft ont i huvudet i två dagar efter att mitt senaste benpass. Fick avbryta när det började slå blixtar framför ögonen efter att ha kört framsida väldigt tungt. Jag chansar på att huvudvärken är orelaterad till styrkepasset, men om jag inte skulle skriva här på ett par dagar så var det hjärnblödning istället. There are worse ways to go, I'm sure.
Hittade Johan Rheborgs blogg häromdagen efter en diskussion med en kollega angående Henrik Schyffert. Jag har alltid varit svag för Henrik och det är imponerande vilken bredd mannen har. Ur blogg-synvinkel dominerar dock Johan, åtminstone i det korta urval jag gjort. Johan är personlig där Henrik är distanserad. Missförstå mig rätt, båda är läsvärda om man är en fanboy som jag.
Expressen, denna källa till visdom, kör en intevju med Tina Leijonberg idag. Den handlar om hennes sena abort som hon fick göra pågrund av att barnet hade ett missbildat hjärta. Låt mig först påpeka att det hela förstås är väldigt tragiskt och jag sympatiserar och känner med alla som förlorar nära och kära, barn; födda eller ofödda. Mmmmokej?
Det finns dock ingen, jag upprepar: ingen, som utnyttjat två benbrott på det sättet som Tina gjort, ingen har skapat mer publicitet omkring sin egen person pågrund av en jävla skitsak. Då smakar det inte bra i min mun när man sedan gör om saker med något verkligen tragiskt. Du har ropat på vargen, Tina, han var inte där sist jag tittade och den här gången kommer jag inte att kolla.
Om man är snäll (och något överlägsen) kanske man skulle kunna hävda att Tina inte riktigt vet vad hon gör när hon går till Expressen och berättar om detta, men isåfall skall väl Expressen göra en värdering av hennes tillstånd (och om ni tror att jag kan skriva det utan att fnittra för mig själv tror ni fel) och kanske låta bli att publicera?
Det är så fattigt alltihop. Tragiskt, smutsigt, äckligt och totalt meningslöst. Försvinn.
Hittade Johan Rheborgs blogg häromdagen efter en diskussion med en kollega angående Henrik Schyffert. Jag har alltid varit svag för Henrik och det är imponerande vilken bredd mannen har. Ur blogg-synvinkel dominerar dock Johan, åtminstone i det korta urval jag gjort. Johan är personlig där Henrik är distanserad. Missförstå mig rätt, båda är läsvärda om man är en fanboy som jag.
Expressen, denna källa till visdom, kör en intevju med Tina Leijonberg idag. Den handlar om hennes sena abort som hon fick göra pågrund av att barnet hade ett missbildat hjärta. Låt mig först påpeka att det hela förstås är väldigt tragiskt och jag sympatiserar och känner med alla som förlorar nära och kära, barn; födda eller ofödda. Mmmmokej?
Det finns dock ingen, jag upprepar: ingen, som utnyttjat två benbrott på det sättet som Tina gjort, ingen har skapat mer publicitet omkring sin egen person pågrund av en jävla skitsak. Då smakar det inte bra i min mun när man sedan gör om saker med något verkligen tragiskt. Du har ropat på vargen, Tina, han var inte där sist jag tittade och den här gången kommer jag inte att kolla.
Om man är snäll (och något överlägsen) kanske man skulle kunna hävda att Tina inte riktigt vet vad hon gör när hon går till Expressen och berättar om detta, men isåfall skall väl Expressen göra en värdering av hennes tillstånd (och om ni tror att jag kan skriva det utan att fnittra för mig själv tror ni fel) och kanske låta bli att publicera?
Det är så fattigt alltihop. Tragiskt, smutsigt, äckligt och totalt meningslöst. Försvinn.
2007-09-15
Självinsikt
Att ha självinsikt, att kunna kritisera och bedöma sig själv på ett rättvist sätt, är en riktigt, riktigt bra egenskap, tycker jag. Jag höll på att skriva att jag inte kan bedöma hur stor min egen självinsikt är, men det vore väl extremt ironiskt att skriva så? Samtidigt, blir det väldigt konstigt att skriva att man inte har självinsikt för hur vet man det isåfall? Ja, ni förstår, det blir en meta-diskussion. Oavsett, vi glömmer den biten. Jag har hyfsat bra självinsikt, tro mig.
Min poäng är att det är otroligt roligt att se Fredrik Virtanen skriva om vulgosamhället utan att dra några som helst slutsatser om sin egen, sin arbetsgivarens eller sin branschs del i vårt vulgosamhälle. Jag tror att det tyder på att Fredrik Virtanen saknar självinsikt och detta även om han har en JÄTTEstor bildbyline. Vi kan alltså också dra slutsatsen att stor bild inte betyder mer självinsikt, jag skulle vilja dra slutsatsen att relationen är omvänd, men min blygsamhet förbjuder mig detta.
Edit: och allt detta samtidigt som Telurpojken slutar dricka Tiger, vart är världen på väg?
Min poäng är att det är otroligt roligt att se Fredrik Virtanen skriva om vulgosamhället utan att dra några som helst slutsatser om sin egen, sin arbetsgivarens eller sin branschs del i vårt vulgosamhälle. Jag tror att det tyder på att Fredrik Virtanen saknar självinsikt och detta även om han har en JÄTTEstor bildbyline. Vi kan alltså också dra slutsatsen att stor bild inte betyder mer självinsikt, jag skulle vilja dra slutsatsen att relationen är omvänd, men min blygsamhet förbjuder mig detta.
Edit: och allt detta samtidigt som Telurpojken slutar dricka Tiger, vart är världen på väg?
2007-09-14
Intressant om flyg
Fear and loathing at the airport
Hittat via Stephen O'Grady/Red Monk som skriver om andra saker, IT, egentligen, men som flyger en del. Jag flyger nästan inte alls, fast jag gillar att flyga. Jag tror bara att det är människor som flyger sällan som gillar att flyga. Ja, förutom min fru och min svärfar. Go figure.
Pilots fly FAA-determined routes that are based largely on where bonfires and electric beacons were built in the early days of aviation, the better to guide the air mail pilots of the 1920s as they crisscrossed the country, navigating by sight.
Hittat via Stephen O'Grady/Red Monk som skriver om andra saker, IT, egentligen, men som flyger en del. Jag flyger nästan inte alls, fast jag gillar att flyga. Jag tror bara att det är människor som flyger sällan som gillar att flyga. Ja, förutom min fru och min svärfar. Go figure.
Wolodarski - The Economist
Jag är väl i allmänhet ganska positiv till kärnkraft även om jag förstår den tveksamma moralen med att skjuta över problemen på våra efterlevande. Ja, det finns en hel massa andra problem med kärnkraft också, men jag har svårt att se hur vi skall kunna klara av vårt samhälle utan kärnkraft. Det finns någon slags gräns för hur mycket vi klarar av att stöpa om världen i en ekologisk riktning, på en gång.
Oavsett så är det mycket möjligt att Wolodarski har rätt i sin kolumn, eller så har han fel, men han behöver åtminstone inte vara orolig att han har rätt eller fel ensam eftersom han bara skriver av sitt husorgan The Economist. Det är nog bara Wolodarski och Carl Bildt som kan se upp till och älska en tidning på detta sätt. Nej, visst, bitarna om Centerpartiet har han själv skrivit, men de är ju å andra sidan i stort sett menlösa.
Kom igen, det är möjligt att kärnkraft är framtiden, men det är det fan inte för att The Economist skriver det.
Oavsett så är det mycket möjligt att Wolodarski har rätt i sin kolumn, eller så har han fel, men han behöver åtminstone inte vara orolig att han har rätt eller fel ensam eftersom han bara skriver av sitt husorgan The Economist. Det är nog bara Wolodarski och Carl Bildt som kan se upp till och älska en tidning på detta sätt. Nej, visst, bitarna om Centerpartiet har han själv skrivit, men de är ju å andra sidan i stort sett menlösa.
Kom igen, det är möjligt att kärnkraft är framtiden, men det är det fan inte för att The Economist skriver det.
Appropå "Genialiska förslag"
Enligt dagens DN så vill EU:s kommissionär för säkerhetsfrågor, Franco Frattini förbjuda vissa sökord. Det låter som en tidningsanka, översättningsfel eller på något annat sätt ett missförstånd.
Jag orkar inte bli upprörd för att valfri italienare kommer med förslag som aldrig kommer att realiseras, men det finns åtminstone en lärdom av det här. Jag är inte den förste som drar lärdomen, men det är tillräckligt många som uppenbarligen _inte_ gjort det för att det skall vara värt att upprepa den.
Om vårt svar på terrorister och anti-demokrater är att förändra vårt samhälle så att det blir mindre öppet, mindre demokratiskt och vi minskar vår egen yttrandefrihet, vad har vi då vunnit? Då spelar det ingen roll om Usama Bin-Laden lägger ner vapnen, han har redan vunnit. Vi bekämpar terror genom mer frihet, inte mindre. Ingen av alla de säkerhetsåtgärder som gjort det obekvämt att flyga har förhindrat något terrorbrott, hävdar jag. Vi kan inte skydda oss mot människor som är beredda att dö för sin sak, därför är det lönlöst att försöka. Don't get me started on FRA, att de inte har någon skam i kroppen överhuvudtaget. Om man bara inser att alla system som _kan_ missbrukas kommer att missbrukas, någon gång vid något tillfälle blir det väldigt tydligt varför vi inte vill ha utökade befogenheter till FRA. Enkelt exempel är DNA-registret som öppnades vid Anna Lindhs mord.
Väl värd att läsa är Bruce Schneier.
Jag orkar inte bli upprörd för att valfri italienare kommer med förslag som aldrig kommer att realiseras, men det finns åtminstone en lärdom av det här. Jag är inte den förste som drar lärdomen, men det är tillräckligt många som uppenbarligen _inte_ gjort det för att det skall vara värt att upprepa den.
Om vårt svar på terrorister och anti-demokrater är att förändra vårt samhälle så att det blir mindre öppet, mindre demokratiskt och vi minskar vår egen yttrandefrihet, vad har vi då vunnit? Då spelar det ingen roll om Usama Bin-Laden lägger ner vapnen, han har redan vunnit. Vi bekämpar terror genom mer frihet, inte mindre. Ingen av alla de säkerhetsåtgärder som gjort det obekvämt att flyga har förhindrat något terrorbrott, hävdar jag. Vi kan inte skydda oss mot människor som är beredda att dö för sin sak, därför är det lönlöst att försöka. Don't get me started on FRA, att de inte har någon skam i kroppen överhuvudtaget. Om man bara inser att alla system som _kan_ missbrukas kommer att missbrukas, någon gång vid något tillfälle blir det väldigt tydligt varför vi inte vill ha utökade befogenheter till FRA. Enkelt exempel är DNA-registret som öppnades vid Anna Lindhs mord.
Väl värd att läsa är Bruce Schneier.
2007-09-13
Roligt
Ja, det är kanske inte skratta-högt-roligt även om jag skrattade högt och det är möjligt att Wil snyggar till historien i efterhand, men jag tycker att sådana här historier är väldigt roliga. Jag önskar att jag var så snabb i tanken och kanske även så geekig att jag förstod alla referenserna. Hmm, undrar om jag kan uppfostra min dotter till att bli en sådan person? Värt att prova.
Är det min framtid? Att bli ännu en förälder som skall förverkligen sig själv genom sitt barn? Om så, är det bättre att förverkligen sig genom sitt barn som en rolig och geekig person än som ett tennisproffs exempelvis?
Är det min framtid? Att bli ännu en förälder som skall förverkligen sig själv genom sitt barn? Om så, är det bättre att förverkligen sig genom sitt barn som en rolig och geekig person än som ett tennisproffs exempelvis?
Tescopoly
Har precis läst ut boken Tescopoly av Andrew Simms. Det finns en tillhörande website på tescopoly.org. De första hundra sidorna av boken var mycket avtändande, kändes mest som författaren var nostalgisk och ville ha det som det var förr. Ja, inte alls intressant, men jag är glad att jag bet ihop trots allt.
Regeln som gäller är att om man läst hundra sidor av en bok, men fortfarande tycker att den är dålig så får man sluta läsa, tror nästan att det är en del av konstitutionen.
Tescopoly handlar, inte oväntat, mest om Tesco och Storbritannien, men tycker ändå att det finns ett antal lärdomar att ta med sig om man bor i Sverige. Vi ser kanske inte riktigt samma utveckling här ännu, även om ICA naturligtvis inte är ett helylle-bolag som vill konsumentens bästa.
De viktigaste poängerna direkt från mitt huvud var:
Regeln som gäller är att om man läst hundra sidor av en bok, men fortfarande tycker att den är dålig så får man sluta läsa, tror nästan att det är en del av konstitutionen.
Tescopoly handlar, inte oväntat, mest om Tesco och Storbritannien, men tycker ändå att det finns ett antal lärdomar att ta med sig om man bor i Sverige. Vi ser kanske inte riktigt samma utveckling här ännu, även om ICA naturligtvis inte är ett helylle-bolag som vill konsumentens bästa.
De viktigaste poängerna direkt från mitt huvud var:
- När Tesco etablerar ett nytt varuhus så slår de ut ett antal mindre affärer, dels eftersom de ofta är lite billigare och dels eftersom de är så oerhört breda, de täcker in många slags mindre butiker. Problemen med detta är dels att pengarna som tidigare återinvesterades i närmiljön försvinner iväg och dels att många blir arbetslösa eftersom Tesco totalt behöver färre personer för ungefärligen samma tjänster.
- Maten blir billigare, men bara för de som är så rika att de har tillgång till bil eftersom storvaruhusen ofta ligger i anslutning till köpcentrum en bit iväg från bostadsområdena.
- Det är stora varuhus som vant oss av med att frukt och grönsaker egentligen bara odlas vid vissa årstider i vårt klimat, det är inte ekologiskt hållbart att skeppa jordgubbar runt hela jordklotet.
- De flesta länder exporterar många varor som de samtidigt importerar någonstansifrån. Det känns intuitivt uppenbart för mig att detta betyder att skatterna på transporter är för låga, det är för billigt att transportera saker.
- Tesco/Wal-mart och så vidare har en sådan styrkeposition gentemot sina små leverantörer i tredje världen att man tvingar dem att ta smällen när det i verkligheten är de som desperat behöver vinsten. Det är de som betalar för vår billiga mat.
2007-09-12
K-Day
Idag är K-Day eftersom Graduation äntligen finns att köpa även om den gått att ladda ner ett tag för dem som pysslar med sådant. Självklart bra.
Förutom detta så har min favvis Fredrik Strage publicerat ett nytt avsnitt i sin serie om de 100 bästa Youtube musikvideorna. Ja, som Strage själv skriver så är det ett ganska schyst arbete, att sitta och leta på Youtube hela dagarna.
Jag är fortfarande besviken på Fredrik efter hans kokain-strul. Varför kan han inte bara vara en musik-geek och vara nöjd med det? Jag har ingen erfarenhet av kokain, det är säkert skitkul, men känns inte hela episoden som mesig-kille-hänger-med-coola-killar? Jag tror att det var på min lokala favvis Wil Wheatons blogg jag först läste att skillnaden mellan en nörd och en geek är att geeken är medveten om sin egen relativa töntighet och dessutom inte är socialt missanpassad. Var en geek Fredrik, inte en nörd!
Oavsett, dagens (nr #98) video är ruskigt bra, inte bara för att den innehåller både en mupp (muppet?) och Buddy Rich. Enjoy!
Förutom detta så har min favvis Fredrik Strage publicerat ett nytt avsnitt i sin serie om de 100 bästa Youtube musikvideorna. Ja, som Strage själv skriver så är det ett ganska schyst arbete, att sitta och leta på Youtube hela dagarna.
Jag är fortfarande besviken på Fredrik efter hans kokain-strul. Varför kan han inte bara vara en musik-geek och vara nöjd med det? Jag har ingen erfarenhet av kokain, det är säkert skitkul, men känns inte hela episoden som mesig-kille-hänger-med-coola-killar? Jag tror att det var på min lokala favvis Wil Wheatons blogg jag först läste att skillnaden mellan en nörd och en geek är att geeken är medveten om sin egen relativa töntighet och dessutom inte är socialt missanpassad. Var en geek Fredrik, inte en nörd!
Oavsett, dagens (nr #98) video är ruskigt bra, inte bara för att den innehåller både en mupp (muppet?) och Buddy Rich. Enjoy!
2007-09-02
Barn är bäst
Mitt i min inskolnings-ångest på dagis så lyfter Hanne Kjöller upp mig med sin senaste artikel. Ja, den är kanske inte vetenskaplig på något sätt alls, men det hon skriver är saker jag tänkt och om jag inte alls missminner mig faktiskt skickat ett email till henne om en gång. Nej, menar inte att det är mina idéer hon skriver om, bara att jag tänkt ungefär samma sak. Det gör det förstås än lättare att hålla med henne.
Vi klemar bort våra barn. Jag klemar bort mitt barn. Dagis verkar inte klema bort barn, bara det måste vara något bra; oavsett allt annat. Fast visst är det jobbigt att lämna det lilla livet ifrån sig och visst vill man helst ha henne hos sig alltid.
Vi klemar bort våra barn. Jag klemar bort mitt barn. Dagis verkar inte klema bort barn, bara det måste vara något bra; oavsett allt annat. Fast visst är det jobbigt att lämna det lilla livet ifrån sig och visst vill man helst ha henne hos sig alltid.
Thomas Keller
Det hade naturligtvis varit sjukt trevligt och gott att ta chansen när Thomas Keller gör ett gästspel på F12, men jag vet i fasen om det inte vore ännu trevligare att boka bord på Per Se i New York och åka dit igen. Ja, alltså igen som i New York, inte igen som i Per Se.
Det finns liksom bara ett New York och ett Per Se för den delen.
Det finns liksom bara ett New York och ett Per Se för den delen.
Subscribe to:
Posts (Atom)
