Google och Kina

Intressant åsikt om att Google funderar på att dra sig ur Kina. Nyckelpassage:

Because, worst of all, Google is effectively walking away. A human rights situation that they could have had a voice in is abandoned. The only losers in this debacle are the Chinese people.

Jag tror generellt att man skall vara försiktig med att attribuera moraliska skrupler på företag, det är inte riktigt deras starka sida. Man kan kanske med fog hävda att de inte ens skall ha moral för ögonen. Jag har aldrig riktigt sett poängen med etiska fonder heller å andra sidan så jag är säkert en bakåsträvare. Ja, det är märkligt att ha ett företagsmantra som "Do no Evil", särskilt med tanke att de inte beter sig bättre (eller sämre) än något annat företag.

Jag tror precis som författaren jag citerar ovan att de som drabbas är det kinesiska folket, ingen annan.

Jag minns...

...när Jöfelt lovade (dyrt och heligt, det hör till) att alltid lyssna på Self Esteem med Offspring innan han gick ut på lokal. Man kan skratta åt det idag och jag tror faktiskt att jag skrattade redan då, men det finns ändå någonting verkligt fint med sådana där löften som ges i ungdomens gröna dagar och som naturligtvis inte håller längre än nästa vecka i bästa fall.

Jag gillar låten nedan sjukt mycket, men det jag tycker bäst om är nog fasen ljussättningen och kameraarbetet. Det är verkligen bra, både Mattias och Amanda ser så fantastiskt vackra ut. I min värld är det väldigt, väldigt professionellt. Jag lovar dock inte att titta på den innan varje glas rödvin.





Det är ju så pretentiöst att vissa säkert får rysningar, men jag tycker att de kommer undan med det. Det är aldrig fel att slå sönder en gitarr och vem kan motstå gravallvarliga miner? Lägg speciellt märke till slutsekunderna när de går mot varandra innan ljuset försvinner. Ja, jag vet, jag vet, men ändå! Släpp loss.

Ett och ett halvt glas vin

Det och några timmars tystnad är vad som behövs för att jag skall bli nostalgisk. Släng på en dos Ebba Grön som egentligen inte har någonting med min uppväxt att göra (är för ung, osannolikt jag vet), men som på något sätt ändå är med på ett hörn. Det kan vara något SSU-läger i slutet av 80-talet som kanske inte fick något politiskt fäste i mig, men väl ett musikaliskt.

Jag är tveksam till att de har lika roligt på LTH idag som vi hade 1993, å andra sidan kanske de tar examen vilket intuitvt verkar vara ett vettigt byte. Tja, om man skall vara helt ärlig så lyckades ju trots allt de flesta ta examen även 1993, det var mest jag som inte hade självdisciplinen att göra saker jag inte tyckte var roliga. När jag skriver 1993 menar jag för övrigt 1994, första året sög ganska kungligt av ett helt batteri olika orsaker.

Jag inbillar mig att det är bra ur en människo-synvinkel med misslyckandes alternativt är det bara ett sätt för mig att rationalisera istället för att inse att jag är värdelös, men vi kan väl för diskussionens skull ändå anta att jag åtminstone inte självklart har fel. Jag har en teori, skapad ur ett magert underlag, som går ut på att väldigt intelligenta människor sällan har fel och därmed inte vänjer sig vid tanken på att det kan ha fel. Det gör att de kan upplevas som arroganta, även när de (uppenbarligen, emellanåt) har fel finns det inte en enda tanke hos dem att så skulle kunna vara fallet. Jag kallar den Daniel-teorin (och Daniel, om du mot förmodan skulle läsa det här; fokusera på "väldigt intelligent" för fan).

Det innebär inte att misslyckanden blir roligare förstås. Tyvärr. Nåväl, visa mig den thirty-something som inte känner igen sina tonår i följande (detta har ingen koppling till ovanstående, men man blir ju ändå så förfärligt glad av den här musiken):


Jag vill bara känna köttets lustar
Jag vill inte äga och rå om dig
Jag vill va som djuren i naturen
Jag vill inte bara bara vara din

Jag vill bara känna köttets lustar
Höra hur du rister och frustar
Vara nära men ändå så borta
Du är våt... och jag är ung och kåt

Ung och kåt - ung och kåt

Kärleken är blind, kärleken är blind
Jag vill gärna se, jag vill gärna se
Någonting

Ung och kåt - jag vill se

Jag vill bara känna köttets lustar
Inte alltid vara det du önskar
Kamrater  de bara bra för
Jag vill inte bara bara vara din

Jag vill bara känna köttets lustar
Höra hur du snuskar
Tränga in i dig minst ett par meter
Du är våt... och jag är ung och kåt

Ung och kåt - ung och kåt

Vackert

Almost heaven, West Virginia
Blue ridge mountains, Shenandoah river
Life is old there, older than the trees
Younger than the mountains, growing like a breeze

Country roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mama
Take me home, country roads

All my memories gathered round her
Miners lady, stranger to blue water
Dark and dusty, painted on the sky
Misty taste of moonshine, teardrops in my eye

Country roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mama
Take me home, country roads

I hear her voice, in the morning hour she calls me
The radio reminds me of my home far away
And driving down the road I get a feeling
That I should have been home yesterday, yesterday

Country roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mama
Take me home, country roads

- John Denver, "Take Me Home, Country Roads"

Wall Street, mjukvara

Från Hacker News; fantastiskt intressant om mjukvara som hjälpt till att skapa dagens finansiella kris. Nej, det är fortfarande människor som gjort grovjobbet, men det skulle knappast varit möjligt utan hjälp av ganska sofistikerade program.

Sköna nya värld

Det är väl ändå en skön ny värld vi lever i när sekreteraren (in spe) i Svenska Akademien, Peter Englund, recenserar spel i DN? Jag är inte så intresserad av Svenska Akademien, Peter Englund eller spelet i fråga, men det gör mig ändå lite lycklig. Alla behöver inte vara bakåtsträvare.

Ja, som vanligt skriver Hanne Kjöller något vettigt, det hjälper också.

Twitter fungerar inte (ymmv)

Det är uppenbart att Twitter inte fungerar för mig, kommer aldrig ihåg att uppdatera min egen status och orkar inte följa andras heller. Jag har letat lite desktop-klienter, min tanke var att det skulle vara lättare att följa om jag blev påmind hela tiden, men har inte hittat något bra. Vem fasen vill ha ett browserfönster öppet till twitter.com hela tiden? Alla andra, säger du? Damn, det är bara jag som inte förstår.

Just nu kör jag en CSI-burgare i väntan på att kaffet skall bli klart; Baba O'Riley, Won't Get Fooled Again och Who Are You. Ja, introlåtarna alltså. Inte alls dumt. Läser om Anders spännande resor, blir avundsjuk på ett sätt, på ett annat sätt inte.

Ångrar att jag tittade in på ABs startsida precis nu, vet inte riktigt varför jag utsätter mig för det där överhuvudtaget, de enda reaktionerna det framkallar är ilska alternativt uppgivenhet. Ilska över journalisters dumhet, uppgivenhet över mänskligheten.

Två Novaluzid, en kopp kaffe; veckan är igång.

Invandring och Maciej Zaremba

Det är inte första gången jag hyllar Maciej Zaremba och förhoppningsvis inte sista heller, en alldeles genialisk skribent som alltid lyckas både engagera och beröra mig. Av någon obskyr anledning, tidsbrist troligtvis, hade jag helt missat hans artikelserie om invandrarintegration i DN.

1. Svensk? Var god dröj!
2. Mät din snorre
   
3. Vilse i mångfalden
   
4. Vem äger flaggan?
   

När jag får möjligheten brukar jag raljera över att vi i Sverige lyckas med att fullständigt knäcka människor som tagit sig ur fruktansvärda situationer, råkat ut för fruktansvärda brott, när de kommer hit. Om man är överens om att någon som aktivt tar sig ur en situation rimligtvis måste ha en livsgnista kvar, en stark vilja, så måste man sedan fundera över varför vi när de väl kommit hit lyckas ta bort den gnistan. Jag kan bara konstatera att det är ett kapitalt misslyckande på alla sätt, ett cluster-fuck som Clint hade sagt.

Det här går sådär...

...uppenbarligen! Jag testar lite Twitter för tillfället, får se hur det fungerar. Om man är någotsånär uppmärksam hittar man redan mitt flöde till höger.

Tokförbannad

Några riktigt jobbiga dagar kan få Martin att bli en arg pojke, det hela kulminerade i morse när jag skulle flytta över lilltjejens bilstol till den stora bilen och lyckades dra sönder stolen när jag skulle sätta fast den. Det är inte vad jag behöver vara med om 06:00 på morgonen. Jag blev fasen helt skogstokig, ett under ett jag inte hoppade sönder den andra bilbarnstolen samtidigt.

Jag hade en liten diskussion med mig själv om behovet av anger management när jag kom till jobbet, men den här gången får det räcka med djupa andetag och någon timmes lyssnande på en rejäl gammal funkburgare; Pornograffiti med Extreme. Den brukade jag lyssna på när jag hade tentaångest och med andra ord kan jag den fullständigt utantill.