Vackert

Almost heaven, West Virginia
Blue ridge mountains, Shenandoah river
Life is old there, older than the trees
Younger than the mountains, growing like a breeze

Country roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mama
Take me home, country roads

All my memories gathered round her
Miners lady, stranger to blue water
Dark and dusty, painted on the sky
Misty taste of moonshine, teardrops in my eye

Country roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mama
Take me home, country roads

I hear her voice, in the morning hour she calls me
The radio reminds me of my home far away
And driving down the road I get a feeling
That I should have been home yesterday, yesterday

Country roads, take me home
To the place I belong
West Virginia, mountain mama
Take me home, country roads

- John Denver, "Take Me Home, Country Roads"

Wall Street, mjukvara

Från Hacker News; fantastiskt intressant om mjukvara som hjälpt till att skapa dagens finansiella kris. Nej, det är fortfarande människor som gjort grovjobbet, men det skulle knappast varit möjligt utan hjälp av ganska sofistikerade program.

Sköna nya värld

Det är väl ändå en skön ny värld vi lever i när sekreteraren (in spe) i Svenska Akademien, Peter Englund, recenserar spel i DN? Jag är inte så intresserad av Svenska Akademien, Peter Englund eller spelet i fråga, men det gör mig ändå lite lycklig. Alla behöver inte vara bakåtsträvare.

Ja, som vanligt skriver Hanne Kjöller något vettigt, det hjälper också.

Twitter fungerar inte (ymmv)

Det är uppenbart att Twitter inte fungerar för mig, kommer aldrig ihåg att uppdatera min egen status och orkar inte följa andras heller. Jag har letat lite desktop-klienter, min tanke var att det skulle vara lättare att följa om jag blev påmind hela tiden, men har inte hittat något bra. Vem fasen vill ha ett browserfönster öppet till twitter.com hela tiden? Alla andra, säger du? Damn, det är bara jag som inte förstår.

Just nu kör jag en CSI-burgare i väntan på att kaffet skall bli klart; Baba O'Riley, Won't Get Fooled Again och Who Are You. Ja, introlåtarna alltså. Inte alls dumt. Läser om Anders spännande resor, blir avundsjuk på ett sätt, på ett annat sätt inte.

Ångrar att jag tittade in på ABs startsida precis nu, vet inte riktigt varför jag utsätter mig för det där överhuvudtaget, de enda reaktionerna det framkallar är ilska alternativt uppgivenhet. Ilska över journalisters dumhet, uppgivenhet över mänskligheten.

Två Novaluzid, en kopp kaffe; veckan är igång.

Invandring och Maciej Zaremba

Det är inte första gången jag hyllar Maciej Zaremba och förhoppningsvis inte sista heller, en alldeles genialisk skribent som alltid lyckas både engagera och beröra mig. Av någon obskyr anledning, tidsbrist troligtvis, hade jag helt missat hans artikelserie om invandrarintegration i DN.

1. Svensk? Var god dröj!
2. Mät din snorre
   
3. Vilse i mångfalden
   
4. Vem äger flaggan?
   

När jag får möjligheten brukar jag raljera över att vi i Sverige lyckas med att fullständigt knäcka människor som tagit sig ur fruktansvärda situationer, råkat ut för fruktansvärda brott, när de kommer hit. Om man är överens om att någon som aktivt tar sig ur en situation rimligtvis måste ha en livsgnista kvar, en stark vilja, så måste man sedan fundera över varför vi när de väl kommit hit lyckas ta bort den gnistan. Jag kan bara konstatera att det är ett kapitalt misslyckande på alla sätt, ett cluster-fuck som Clint hade sagt.

Det här går sådär...

...uppenbarligen! Jag testar lite Twitter för tillfället, får se hur det fungerar. Om man är någotsånär uppmärksam hittar man redan mitt flöde till höger.