2008-02-04

Dumt om Systembolaget

Jag måste säga att jag generellt inte är särskilt imponerad av Carl Rudbecks krönikor i Sydsvenskan, det är sällan några riktiga argument för någonting. Det handlar mest om känslor och lite generellt smågnäll. Den senaste krönikan om Systembolaget är precis likadan som alla andra.


Det handlar om att Carl misslyckats med att öppna en flaska vin vilket är ganska roligt i sig självt. Ett vin kan vara korkskadat eller på annat sätt dåligt och det kan man tycka är en rimlig orsak att återlämna ett vin, men om man inte få upp korken? Hur svårt kan det vara? Det är en kork, Carl, det är inte ett kassaskåp du skall bryta dig in i.

När Carl sedan ringer Systembolaget så tycker de att han skall återlämna flaskan för att få en ny vilket väl inte låter alldeles orimligt. Carl vill dock att de dels betalar honom för hans tid och dels skickar en flaska till honom utan kostnad. Ja, du, Carl... Om du ringer Coop, ICA eller Vivo och säger att du fått dåligt kött håller jag det för troligt att du även i de fallen får bege dig ner till butiken för att få nya varor. Jag har dessutom svårt att se att de skulle betala dig för din tid, men jag kan förstås ha fel.

Det finns anledningar att ta bort Systembolaget, jag skulle vilja påstå att det framförallt finns två stycken som man kan ta på allvar:
  1. Principen om att staten inte skall sköta fler saker än nödvändigt. Det tycker jag generellt är en väldigt vettig princip, varför skulle staten vara bättre på att tillverka någonting eller erbjuda en service jämfört med ett privat alternativ?

  2. Förbättrad tillgänglighet. Systembolaget har visserligen öppet på lördagar nuförtiden, men fortfarande stängt kväll och söndagar. Om man tycker att det är ett problem med tillgängligheten av alkohol i Sverige förstår jag absolut att man vill ha privata alternativ.
Jag är personligen ingen sjukt principfast människa och även om jag i allmänhet hellre har ett privat än ett statligt alternativ ser jag inte det som ett stort problem att Systembolaget drivs i statlig regi. Jag har aldrig upplevt att jag inte fått tillgång till alkohol när jag behövt det, men det är förstås en individuell upplevelse, möjligt att det finns massor med frustrerade svenskar som inte vill någonting hellre än att handla sprit på söndagar.

Jag vet inte, jag tycker att Systembolaget fungerar ganska bra och min upplevelse av deras kundtjänst delar jag inte med Carl. Det är kanske så beskaffat att det är hälsosamt att inte dricka mer om man inte klarar av att öppna flaskan?

7 kommentarer:

Anonymous said...

Bra invändningar, det var precis så jag tänkte när jag läste Rudbecks gnälliga litania. Inte fan hade Ica skickat hem någon till honom med en ny flarra rödtjut om det hade varit där han köpt den. Jämförelsen han gör med ett internetföretag som säljer skrivare är ju inte det minsta relevant.

Vill gärna påpeka att du bortser från det principella argumentet för ett systembolag, nämligen att det finns ett visst skyddsbehov (70 % av alla misshandelsfall i Sverige är alkoholrelaterade och när lördagsstängt infördes på 1970-talet minskade helgvåldet tämligen dramatiskt).

Hur denna skyddsbehovsaspekt ska värderas i förhållande till den inskränkning som systemmonopolet innebär i din, min och stackars Rudbecks frihet är oklart, men måste till syvende och sidst vara en politisk fråga.

Martin J. Steer said...

Hejsan Björn,

Tack för din kommentar.

Jag valde att inte skriva någonting om det positiva med minskad tillgänglighet eftersom jag inte ville låta alltför beskyddande. Det är problematiskt för mig att resonera kring det där eftersom jag tror så mycket på det personliga ansvaret samtidigt som det är så uppenbart att det här är ett område där det inte nöndvändigtvis verkar fungera bra med personligt ansvar.

Filip Tufvesson said...

Håller med om det mesta du skriver samtidigt som jag undrar hur f-n den där krönikören är funtad. För att inte tala om redaktören, "det här är ju en riktigt bra och insiktsfull krönika, den trycker vi!"...

Men till saken, det är inte Systembolaget som bestämmer när de ska ha öppet, det är staten, och de bestämmelserna lär inte ändra på sig bara för att försäljningsmonopolet upphör. Dvs, även om du kan börja handla vin på Ica så kan du ändå inte göra det på kvällar och lördagar.

Den andra stora poängen jag tycker man ska lyfta fram är utbudet. nog för att man dragit några 2760, Vino Tinto Espanol! i sina dagar, men det är varken favoritvinet eller det enda rödtjut man kan tänkas vara sugen på. Och på Ica kommer de ha typ 20 sorters vin medan Systembolaget tillhandahåller hundratals. Helt enkelt fördelen med att inte ha så många affärer, de kan vara större...

Anonymous said...

Tack för reaktion på kommentar! Trevlig blogg du har förresten, jag har snurrat runt lite här och hittat en del tänkvärt. Kärfve och debatten kring "bokstavsdiagnoser" tillhör mina favoritämnen, och jag vill varmt rekommendera Vanna Beckmans bok "Strider under hjärnåldern". Jag har läst det mesta i den här debatten, och betraktar Kärfve, Elinder och Brante som mer eller mindre rättshaveristiska.

Jag blir dock lite betänksam av att du skriver att du alltid håller med Hanne Kjöller; jag har läst och analyserat ett femtiotal av hennes inlägg i sjukfrånvarodebatten (yrkesmässigt - jag är inte självplågare!), och maken till dogmatiskt och onyanserad mänska har jag sällan stött på. Föreställningen om att den höga sjukfrånvaron skulle ha något med överutnyttjande och fusk att göra har inte mycket fog för sig, det är en av våra mediala moralpaniker.

Martin J. Steer said...

@Filip. Bra inlägg om öppettider och naturligtvis helt korrekt. Om man hade privatiserat är jag övertygad om att vi hade fått 20 standardviner på ICA (precis som du skriver) och specialaffärer med bättre utbud fast med högre priser än nu. Det är väl fortfarande så att Vin&Sprit är världens största inköpare av alkohol? Jag skall inte svära på det där för övrigt.

@Björn. Ja, mitt intryck är väl också att Kärfe inte nödvändigtvis har barnens bästa för ögonen (mer oklart om hon själv tror det). I den där soppan finns samma problem som i fallet med allmänläkaren och obducenten, det är nästan omöjligt för en utomstående att sätta sig in i problematiken och göra en objektiv bedömning om vem som har rätt eller fel.

Du gillar inte Kjöller alltså? Där ser man. Det är fullt möjligt att jag litat för mycket på det hon skrivit är inte vansinnigt insatt i det hon skriver om, isåfall får jag nöja mig med att säga att hon skriver övertygande. Du får hemskt gärna skicka lite länkar om icke-överutnyttjandet av vården, hade gärna läst mer.

Tack för boktipset!

Anonymous said...

Hej, ursäkta sent svar. Förra året publicerade jag två forskningsrapporter med analyser av debatten om sjukfrånvaron, "Överutnyttjandediskursen" (Hermansson & Johnson 2007, finns på nätet) respektive "Mediebilden av sjukfrånvaron som samhälsproblem" (Johnson 2007, finns inte på nätet). I båda dessa rapporter visar jag hur överutnyttjandepratat kommit att bli taget för givet, utan att några bevis att tala om anförs. Just nu håller jag på med en bok, där de anspråk som först fram i debatten granskas mer i detalj utifrån tillgänglig forskning. Denna bok kommer sannolikt nästa vinter. Innan dess kommer dock sociologen Tor Larsson att presentera en mycket intressant analys, en utveckling av hans tidigare rapport "Den galopperande sjukfrånvaron". Den rapporten finns på nätet och är mycket läsvärd.

Martin J. Steer said...

Tack för tipsen, Björn! Jag har hämtat hem både Överutnyttjandediskursen och Den galopperande sjukfrånvaron, så har jag någonting att läsa ikväll.

/m